Analytikerna: Så utvecklas den nordiska byggmarknaden 2025
Analytikerna: Så utvecklas den nordiska byggmarknaden 2025
BYGGPROGNOSER. Den 7 april publiceras nya byggprognoser för de nordiska länderna. Vi bad en analytiker i varje land att kommentera nuläget och framtiden för byggmarknaden.
BYGGPROGNOSER. Den 7 april publiceras nya byggprognoser för de nordiska länderna. Vi bad en analytiker i varje land att kommentera nuläget och framtiden för byggmarknaden.
Ludvig Uggla, analytiker
Prognoscentret, Sverige
Hur mår den svenska byggmarknaden just nu?
- Läget är förhållandevis bra just nu, särskilt i ljuset av den svåra situation som tidigare präglats av ett kollapsat bostadsbyggande. En återhämtning har påbörjats och förväntas fortsätta, även om osäkerheten har ökat under de senaste månaderna till följd av stigande inflation, handelskonflikter och högre långräntor. Ränteläget bedöms ligga kvar på nuvarande nivå en tid framöver, och så länge den stabiliteten består finns det skäl att behålla en försiktig optimism.
Vad kan den oväntat höga inflationen komma att innebära för byggmarknaden?
- Det är oroväckande att inflationen har ökat. Bedömningen är fortfarande att det rör sig om en tillfällig uppgång, men hushållens kortsiktiga inflationsförväntningar har stigit, vilket tyder på att man märker av ökade levnadsomkostnader. Vissa kostnadsökningar sker med fördröjning – exempelvis hyreshöjningar som märks först nu – vilket innebär att det tar tid innan effekterna har slagit igenom i hela systemet och relativpriserna har justerats. Tillsammans med den geopolitiska oron och pågående handelskonflikter innebär detta att vi behöver vara fortsatt uppmärksamma på inflationsriskerna.
Hur påverkar den geopolitiska osäkerheten svensk ekonomi och byggmarknad?
- De största riskerna finns i de geopolitiska spänningar och den omstrukturering vi ser just nu, särskilt kopplade till Trumpadministrationens handelspolitiska ambitioner, där det hittills har varit svårt att enas kring en sammanhållen linje. Den ekonomiska osäkerheten märks främst i USA, där konsumentförtroendet har försvagats och betydande kapitalutflöden har påverkat de finansiella marknaderna. Marknadsaktörer efterfrågar tydlighet, något administrationen hittills haft svårt att leverera. Tullhöjningar har motiverats på olika sätt vid olika tillfällen och från olika företrädare, samtidigt som beslut dragits tillbaka ena dagen och ersatts av nya offensiva åtgärder nästa. Med tiden kommer bilden sannolikt att klarna, men just nu råder ökad osäkerhet, och risken finns alltid att ett handelskrig leder till åtgärder och motåtgärder som eskalerar situationen ytterligare. Effekterna är svåra att uppskatta – vissa europeiska priser skulle kunna pressas vid ett överutbud, samtidigt som inflationsrisken är tydlig. Sammantaget skapar detta en svårbedömd prognosmiljö, vilket också har avspeglats i den senaste tidens marknadsturbulens. Osäkerhet tenderar att göda sig själv.
Nejra Macic, chefsekonom
Prognosesenteret, Norge
Norges Bank höll styrräntan oförändrad vid marsmötet – vad betyder det för utsikterna inom bygg- och anläggningsmarknaden framöver?
- Norges Bank presenterade en ny räntebana med två planerade räntesänkningar under 2025. I december innehöll räntebanan tre räntesänkningar. Det innebär egentligen inte någon större förändring, men signalen om att det första räntehöjningen ännu en gång skjuts upp är negativ för den totala efterfrågan inom bygg. Anläggningsmarknaden påverkas dock inte av penningpolitiken på samma sätt.
Den försiktiga uppgång vi har sett i nybyggnationen sedan sommaren förra året har varit kopplad till förväntningar om en nära förestående räntesäkning. Fördröjningen kan skapa en osäkerhet om huruvida de två planerade säkningarna senare i år kommer att genomföras överhuvudtaget. Prognosesenteret bedömer att de negativa effekterna som kommer med en fortsatt åtstramande räntepolitik förstärks av den globala ekonomiska osäkerheten framöver. Följden blir att det tar längre tid innan igångsättningen av både privata kommersiella byggnader och bostäder tar fart, och att återhämtningen kommer vara svagare de kommande åren än om räntebanan hade lämnats oförändrad. ROT-marknaden väntas också påverkas negativt.
Antalet konkurser inom bygg och anläggning är fortfarande högt. Vilken effekt får det på marknaden?
- 2024 var antalet bygg- och anläggningsföretag som gick i konkurs lika många som 2023, och nivån är ungefär densamma som före pandemin. Anledningen till att så få byggföretag gick i konkurs mellan 2020 och 2022 var helt enkelt att färre företag startades under den här perioden - och konkursrisken alltid är som störst vid uppstarten. Det är alltså inget onormalt med antalet, utan det som avviker är storleken på företagen som gått i konkurs. Antalet stora företag som gick i konkurs under 2024 (men även 2023) var långt över det normala. Följden av det skulle kunna bli att konkurrensen om de stora projekten minskar när marknaden återhämtar sig.
Vi förväntar oss dock att den höga räntenivån och de höga byggkostnaderna kommer att hålla efterfrågan nere vilket håller nere kapacitetsutmaningarna.
Lasse Lundqvist, senior analytiker
Prognosesenteret, Danmark
Hur ser det ut i Danmark - kan ni ta räntesänkningar för givna framöver?
- Räntesänkningarna under 2024 var väntade. Inledningen av 2025 har dock gett upphov till osäkerhet till följd av global upprustning och uppblossade handelskonflikter. Trots det förväntas Danmarks Nationalbank sänka räntan ytterligare under 2025 vilket gynnar byggbranschen genom sänkta finansieringskostnader. Sannolikt leder det till en ökad aktivitet på bostadsmarknaden och gör nybyggnationen mer attraktiv. Dock ökar ovissheten om hur snabbt och mycket räntan kommer att sänkas vilket skapar oro för byggaktiviteten framöver. Många projekt har redan kalkylerat in räntesänkningar och väntas starta under 2025.
Vilken del av byggmarknaden får luft under vingarna 2025 och i vilka geografiska lägen sker det?
- Förväntade räntesänkningar, fallande byggkostnader och en stabil ekonomi ger bättre förutsättningar för nya byggprojekt. Bostadsmarknaden har återgått till en mer normal prisnivå vilket även driver fler nya projekt. Tillväxten kommer dock inte vara jämnt fördelad. Den största tillväxten sker inom bostadsbyggandet, främst i och omkring huvudstaden. Det sker också en förskjutning från villor till radhus och flerbostadshus, en konsekvens av förändrade bostadspreferenser.
Ökad byggaktivitet men brist på arbetskraft. Vad betyder det för balansen mellan nybyggnation och renovering?
- En av de största utmaningarna för byggbranschen 2025 blir bristen på arbetskraft. Trots ett ökat bostadsbyggande finns inte tillräckligt med arbetskraft för alla projekt, vilket innebär att det kommer behöva sker prioriteringar mellan nybyggnation och renoveringar. Den ökade efterfrågan på nya bostäder kan leda till längre väntetider och högre priser för renoveringsprojekt. Samtidigt finns ett växande behov av energieffektiviseringar och renoveringar av befintliga bostäder vilket också kräver arbetskraft. Branschen står inför dilemmat att bygga nytt eller förbättra det som redan finns.
Tuomas Laitinen, analytiker
Forecon, Finland
Hur mår byggmarknaden i Finland?
- Trots geopolitiska spänningar och global osäkerhet syns tidiga tecken på återhämtning. Utsikterna för 2025 är försiktigt optimistiska. Det ekonomiska läget har förbättrats något. Hushållens köpkraft har ökat till följd av räntesäkningarna, och nya löneavtal förväntas stärka konsumentförtroendet och öka konsumtionen. Dessutom visar marknaden för befintliga bostäder tecken på återhämtning, vilket tyder på att det tidigare nedtryckta bostadsbehovet kan börja materialiseras.
Hur går bostadsbyggandet?
- De senaste åren har det färdigställts fler bostäder än vad det påbörjats nya, vilket tyder på en fortsatt låg nivå för nya projekt. Det finns dock tecken på återhämtning, med en ökning av nybyggnation, bostadslån och köpintentioner. Bostadsmarknaden har dock inte återhämtat sig helt. Ett stort antal osålda bostäder påverkar fortfarande, även om befolkningstillväxten under 2024, delvis på grund av ökad invandring, har ökat bostadsbehovet.
Och slutligen, vad sker inom lokalmarknaden?
- Kontorsbyggandet har varit motståndskraftig sedan coronapandemin och det kommersiella byggandet har befunnit sig på en relativt hög nivå. Dock skapar stigande vakansgrader inom lokalmarknaden en osäkerhet vilket gjort investerare försiktiga, särskilt i huvudstadsregionen där utsikterna är svagare. Industri- och logistikbyggande har varit stabilt, trots en viss nedgång de senaste två åren, mycket till följd av investeringar i försvarssektorn. Utsikterna för det industriella byggandet är genrellt positiva. Flera storskaliga projekt är på gång, många relaterade till den gröna omställningen, även om osäkerhet kvarstår då flera är långsiktiga och fortfarande i planeringsfasen.
Läs mer om vårens prognoser här.
